HEJ OCH VÄLKOMMEN!
HUR MÅR DU?
den gamla granen står vaken och tänker
på det vita molnet, han i drömmen kysst
bild i Wien Staatsoper
7.4.22
irrande moln
Irrande moln ha fastnat vid bergets brant,
ändlösa timmar stå de i tystnad och vänta;
vill dem en jagande vind över slätten strö,
skola de stiga med solen högt över topparnas snö.
Irrande moln ha ställt sig i solens väg,
vardagens sorgefanor hänga så tunga,
nere i dalen går livet med släpande steg,
en flygels toner ur öppnade fönster sjunga.
Lapp på lapp är dalens brokiga matta,
fast som socker är höjdernas eviga snö ...
Vintern stiger sakta ned i dalen.
Jättarna le.
- Edith Södergran
nubes errantes
Nubes errantes se han agarrado a la cima de la montaña,
durante horas interminables esperan en silencio:
si un viento cazador quisiera esparcirlas sobre la llanura,
habrían de rebasar con el sol la nieve de las cumbres.
Nubes errantes se han colocado en el camino del sol,
los tristes banderines del día a día cuelgan pesados,
abajo en el valle de la vida avanza a rastras,
y desde ventanas abiertas resuena un piano de cola.
Jirón a jirón está hecha la abigarrada alfombra del valle,
y firme como el azúcar es la eterna nieve de las alturas...
El invierno baja despacio por el valle.
Los gigantes sonríen.
- Edith Södergran
" (S)He was a being formed in the very poetry of nature"
-Mary Shelley, Frankenstein
· en el blog ·
